Ännu ett argt inlägg
Ja för de är vad jag är nu, arg, ledsen, förudmjukad, besviken och värst av allt förvirrad.
jag vet inte alls vad jag ska ta mig till, om och om igen häder de här och när jag för en gångs skull trodde att de inte skulle hända igen vad händer då, jo ännu en omgång jag måste ta mig igenom.
Hur mkt ska man orka egentligen??? och hur mkt ska man ta? för jag börjar få nog av att stampa på samma ställe hela tiden. jag va på så god väg att inte bry mig, så kommer du å snackar en jävla massa skit som får upp hoppet å sen sänker du mig igen.
Vad jag inte förstår är varför de är så okej att skylla på alkohol, om man säger "men jag va så full" så ska man helt enkelt acceptera de, å jag kan inte förstå de. även om man glömt allt dagen efter så vet du fortfarande vad du säger när du säger de!!!!!!!! Så om de är en lögn så håll käften..
Ännu en gång vill jag bort härifrån, men jag har lovat en säsong till och de får jag stå för. men de kommer antagligen bli den svåraste och jobbigaste i mitt liv. Men jjag får sikta in mig på min å vickys resa som vi ska ta nästa sommar. om den ändå inte vore så långt bort.
Jag vet att jag är tjatig å väldigt deprimerande, men de är vad jag är- deprimerad! och jag skriver här för att avreagera mig själv inte för att få medlidande. jag vet att jag till viss nivå fått detta att hända mig och de står jag för. jag ångrar enormt mina senaste 7 år, jag hade kunna gjort så mkt annat och kanske hade jag då varit lycklig idag. men de går ju inte att ändra de förflutna tyvärr. jag antar att jag bara måste ta mig i kragen, glömma dom sju åren och sen gå vidare. om de ändå vore så enkelt.
har iaf bestämt nu att när säsongen är över ska jag fixa en lägenhet i göteborg, flytta dit, ta resan med vicky å sen komma tillbaka till gtb å fixa jobb, sen är vemdalen ett minne blott och du finns längre inte i mitt liv och har ingen chans att klösa dig in igen!
nu har jag tjatat klart.
jag vet inte alls vad jag ska ta mig till, om och om igen häder de här och när jag för en gångs skull trodde att de inte skulle hända igen vad händer då, jo ännu en omgång jag måste ta mig igenom.
Hur mkt ska man orka egentligen??? och hur mkt ska man ta? för jag börjar få nog av att stampa på samma ställe hela tiden. jag va på så god väg att inte bry mig, så kommer du å snackar en jävla massa skit som får upp hoppet å sen sänker du mig igen.
Vad jag inte förstår är varför de är så okej att skylla på alkohol, om man säger "men jag va så full" så ska man helt enkelt acceptera de, å jag kan inte förstå de. även om man glömt allt dagen efter så vet du fortfarande vad du säger när du säger de!!!!!!!! Så om de är en lögn så håll käften..
Ännu en gång vill jag bort härifrån, men jag har lovat en säsong till och de får jag stå för. men de kommer antagligen bli den svåraste och jobbigaste i mitt liv. Men jjag får sikta in mig på min å vickys resa som vi ska ta nästa sommar. om den ändå inte vore så långt bort.
Jag vet att jag är tjatig å väldigt deprimerande, men de är vad jag är- deprimerad! och jag skriver här för att avreagera mig själv inte för att få medlidande. jag vet att jag till viss nivå fått detta att hända mig och de står jag för. jag ångrar enormt mina senaste 7 år, jag hade kunna gjort så mkt annat och kanske hade jag då varit lycklig idag. men de går ju inte att ändra de förflutna tyvärr. jag antar att jag bara måste ta mig i kragen, glömma dom sju åren och sen gå vidare. om de ändå vore så enkelt.
har iaf bestämt nu att när säsongen är över ska jag fixa en lägenhet i göteborg, flytta dit, ta resan med vicky å sen komma tillbaka till gtb å fixa jobb, sen är vemdalen ett minne blott och du finns längre inte i mitt liv och har ingen chans att klösa dig in igen!
nu har jag tjatat klart.
